Hur börjar man dagen bäst?
Körde en timma kondis, där bränndes 1400 kcal och sen så körde jag 1,5 timme mage/rygg och armar.
Hårt körde jag, hårt som fan och jag ville aldrig gå haha ^^
Men jag var tvungen att åka till frisören, så nu har jag beställt hår som ska sättas in den 2a Maj :)
Wihoo!
Nu är jag fortfarande PEPP faktiskt, men jag är mätt också, och det är en känsla jag bara inte klarar av att hantera så himla bra.. :/
Jag var ju givetvis svinhungrig efter gymmet, åt ju ingenting innan :P
Och så har jag ju lovat mig själv främst att börja fylla på lite bättre efter att jag varit och tränat.
Så jag åt:
1 dl miniyoggi M. 1/2 dl axa multicrush, lite russin och lite naturella nötter.
Och 2 msk minikvarg m. 1 msk jordnötssmör.
Proteiiin!
Och så ett glas c-vitamin brustablett till det :P
Och jag blev så sjukt mätt :O Det är kvargen som gör det tror jag ;P
Jag som skulle ta med mig matlåda till jobbet idag och vara lite duktig, men nu blir det nog inte så :P
Kommer inte vara hungrig ju...
Såhär snygg är jag idag haha.
Två stockar till ben, det är ju snyggt eller?...
Hmmmz.
Du är jättefin :)
Haha, japp ;) Dumma mig :P Haha
Okej, ta inte ut dig allt för hårt bara! Då kanske du inte kan träna alls sen!
Okej, fy fan :P Tack :) Jag blev glad, även om jag egentligen vill väga mindre.. Eller idag vet jag inte.. Känner mig väldigt tveksam odag och kroppen känns ganska trött och slö.. :/
Omg.. Jag som har fobi för sånt!! Gud vad läskigt :O och konstigt! :P
Haha ja, fast jag hatar hatar hatar att äta på bussen som jag fick göra igår.. Ångest som fan!
Ta med dig mat och ät!! Inte slarva! Du har bränt massor och du behöver näring! You can do it! :)
<3<3
Shit låter som en perfekt start på dagen! Grym du är, blir smått avundsjuk :D Och du är sjukt vacker och söt ♥ Vad kul å få se bild på dig! =)
jippi! :) får höra av mig när jag kna, har så himla mycket nu, men hör av mig! pusspuss!
Haha, man vill ALLTID väga mindre/ha ett lägre bmi. Pressa sig själv liite mer och se hur långt ner man kan komma..
Jag har haft sånahär tankar i typ 10(!) år och gått upp&ner i vikt utan att det blivit kritiskt fysiskt, sen nu senaste två åren eller så har jag "rasat" och räknas till rätt underviktig nu, eller mkt underviktig och har fått diagnos & så. Usch dom ringde från slutenvården förut och jag ska dit på bedömning nästa vecka, planerar redan att 1. ställa in alltihop eller 2. gå dit och vara brutalt ärlig med hur rädd & omotiverad jag är så jag inte får komma dit (man måste vara motiverad. FATTAR INTE hur enheter/behandlingar kan ha motivation som krav för att få börja då brist på insikt&motivation är typ största symptomet på en ätstörning! hallå?!)
Mina föräldrar påstår att dom finns där för mig osv, men dom visar det då inte. Bara accepterar att jag inte äter(äter för lite) och säger inget.
Fyy bulimi verkar helt, helt fruktansvärt. Liksom så...kontroll-löst och förtvivlat självförakt medan man med anorexi iaf UPPLEVER att man har kontroll och når dit man strävar efter att komma..
Ska du göra nåt kul i helgen? :) Nu ska jag ut & gåå... ciao!
